Sepsis

I natt sov jag hos Freja och det blev lite sömn här och där för min del. På morgonen tog jag tempen på henne och konstaterade att febern som hon fick tillbaks igår hade inte gett sig och att hon hade 39,0 grader. Sen gick allt väldigt fort, Freja bara försvann och blev medvetslös. Jag fick panik och larmade och det blev stort pådrag.

Freja brukar se sjukligt blek ut men nu var hennes färg bortom alla gränser. Lila i pannan och stora "marmoreringar" som de kallas när man blir rutig i skinnet. Dessutom blev hon iskall i hela kroppen och helt slapp. Läkarna förklarade att hon hade cirkulationsproblem och då prioriterar kroppen att endast hjärnan och hjärtat får syre. Den sedevanliga ultraljudsmaskinen rullades in och en hjärtläkare undersökte henne.

Man fick reda på att hennes CRP (infektionsvärde) hade gjort en kovändning från gårdagens 38 till 290 vilket innebar att hon hade fått sepsis (blodförgiftning). Detta snabba insjuknande i blodförgiftning gjorde att alla organ och alla system så som andning, puls och blodtryck sattes ur kurs. Narkospersonal kom och de la henne i respirator och sen flyttade de henne till barn intensiven (IVA). Vi satt och väntade på att höra något, att vi kunde komma upp till avdelningen, i fyra timmar. Man hinner bita av varenda nagel, slita på golvet i korridoren och tänka många hemska tankar på de timmarna....

Till slut fick vi äntligen komma upp till henne och det var ingen vacker syn. Fick sådana flashbacks till januari och hur det var då. Alla mediciner, slangar som går till henne, respiratorn och alla maskiner som piper hela tiden. Under dagen så blev hon så otroligt svullen på grund av att de pumpade in så mycket medicin och vätska som kroppen hade svårt att ta hand om. Man kan knappt se att det är Freja som ligger där. Det har varit lite svajigt under dagen men nu på kvällen var hon forfarande väldigt dålig, men lite mer stabil.

Det är så hemskt att lämna henne. Jag vänjer mig aldrig men vet ju att jag måste sova också för att orka! Stod en bra stund och höll krampaktigt i hennes lilla hand och klämde på prinskorvfingrarna innan vi gick. Försäkrade mig om att de hade våra mobilnr innan vi gick och bestämde med nattpersonalen att de ska ringa om det händer något eller om de gör några ändringar. Känner på mig att vi kommer få ett samtal i natt... Fy faan vad jag hatar detta.