Vaknade efter 2 timmar sömn och hoppades på att nattens bravader hade varit en enda mardröm. Men så var ju inte fallet. Gick upp till IVA och möttes av all underbar personal. Alla kändes sånt medlidande eftersom det verkar inte finnas nån hejd på all elände för Frejas del.
Vår goding var inte så nöjd med tillvaron. Hon trotsade all sovmedicin och vaknade stup i ett och drog i respiratortuben och var allmänt missnöjd. Hon klarade inte heller av att man vände eller lyft henne utan extra medicin att sova på. Syresättningen sjönk också så läkarna bytte ut till en starkare sövande medicin. Sen dess har hon sovit väldigt gott. Förrutom en febertopp på nästan 40 grader så har dagen varit lugn. Jag har däremot varit ett vrak eftersom mitt sovkonto varit låångt under det normala.
Funderade starkt på att skippa midsommarlunchen som Ronald anordnade men gick i alla fall. De andra föräldrarna undrade så vart vi tagit vägen och var så oroliga. Man blir nästan som en liten klubb där alla tar hand om alla och oroar sig för alla "klubbmedlemmar".
Nu är det stabilare med Freja. Hon sover djupt och kommer förmodligen göra detta under morgondagen också. De ska förmodligen sätta en ny CVK (infart) i morgon och göra ett nytt ultraljud på cystan i njuren. En av kirurgerna sa till oss idag att han tyckte att "vi var exceptionellt starka" och att andra hade brutit ihop.
Vi bryter visst ihop, men vi reser oss och kämpar vidare för det är det enda rätta.
18 juni 2008
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
13 kommentarer:
Vi er uden ord...
Men fyldt med masser af tanker og kærlighed til jer alle 3!!!
Jag vill bara skrika ut massa svordommar. Det är inte rättvist och nu får det vara nog!
Men samtidigt får det inte vara nog... Freja kämpar vidare och ni med. Det är det viktigaste och att ni får stanna på sjukhus lite längre blir inte så stort då. Jag har ju sett att ni har det bra där!
Saknar dej och du får gärna ringa om du får lite tid. vill inte ringa och störa.
Hur går det föresten med "scrapboken"?
finns med er i tankarna!
Massor med varma kramar från Österlen!!
M
Det är kanske inte så konstigt att Freja är så stark, hon har att brås på ;)
Kram
Fan. Vi har ju varit där, med en Freja som inte kunde andas själv, med en Freja som vi inte visste om hon levde i rummet där borta, och ändå så vet jag inte vad jag ska säga! Kämpa på! Massor av kramar!
/P
Massa styrke kramar till er. Fortsätt att kämpa. Tänker på er massa.
Kram Eva-Lena
Vad starka ni verkar! Men det är klart att det är lika jobbigt för er som alla andra. Ni är beundransvärda!! Jag håller tår och tummar för att et dotter snart ska bli helt friks!! En styrkekram!
Grattis lilla Freja på 6-månadersdagen (dock någon dag försent)
Det river och sliter i mitt hjärta när jag läser allt som Freja och ni går i genom. Och jag vill bara gråta! Man har så mycket att vara tacksam över inser jag.
Jag tänker på er och håller tummarna för allt i världen på att allt ska bli bra!
Kramar /Andrea
tårarna trillar hejdlöst nerför kinderna när jag läser om hur freja och ni kämpar, ni är helt fantastiskt starka! tänker på er hela tiden!
håller med föregående skribent, freja har verkligen att brås på!
många midsommarkramar
caroline
ja, det är det enda rätta!
keep on fighting!
tänker på er!
massa massa kramar madelen!
Hundra gubbar vilket elände! Kämpa på.
På midsommarafton bjuds det på förhoppningsvis solsken, god mat och något att dricka för den som vill komma ifrån och lukta på blommorna i Kullavik.
Alla tankar går till er. Kramar.
/C
Men stackars lilla Freja som blivit dålig igen... Styrkekramar till hela familjen!
Lilla kära Freja. Nu har det blivit regn igen. Det verkar som du gillar solsken bättre... Jag har tänkt varje dag på hur mysig och go du var när jag hälsade på dig förra veckan - vi bestämde ju att du ska komma hem till huset snart!! Men jag är säker på att du kommer igen, du är ju så stark!! Tänker på dig och dina goding-föräldrar varendaste dag. Kram på dig!!
Hej mina vänner! När ska dessa eländiga dalar sluta att komma!! Jag blir så lessen när jag läser att Vår lilla gulla har haft det jobbigt igen och känner ett sån beundran till er som kämpar vid Frejas sida utan minsta tecken på att ge upp eller tappa modet! Jag vet att ni torkar tårar ni också, det måste man få göra och tycka att liver är orättvist men sen tar ni alltid nya tag för att tillsammans med Sessan kämpa så att hon blir stabil igen. Tänker på er, ringer om en stund....kramar till er alla från oss alla, vi finns vid er sida!!!!
Skicka en kommentar