Mys på golvet med hela familjen
De sista dagarna på IVA
Mys med personalenGick igenom lite kort och hittade dessa från 2007. Efter två otroligt kämpiga månader kom Freja äntligen ur respiratorn och vi kunde flyttas ner till avdelningen. Tratten som hon har framför sig ger syrgas som extra stöd.
Tänk vad mycket som hänt sen dess! Tur att man inte visste vad man hade framför sig...
4 kommentarer:
Hej hej!Vilka vackra bilder=) Det känns som om det inte alls var länge sedan. Man känner att man får en massa tillbaka blickar. Kram kram på er
Ja det hade varit så jobbigt och deprimerande att veta! Jag berättade om dej i dag på jobbet och sa hur otroligt possiv du är/ har varit genom allt, haft en otrolig styrka och lyckats vända på allt så det dåliga! Jag beundrar dej för detta!
Hon sa;
vilken tur Freja har haft att få en sån mamma (och pappa) som dej!!
Och jag håller med. Hon har ju fått alla förutsättningar i livet, bara genom att landa hos rätt familj!
Älskar dej vännen!
Jättekramar!
Ja.. det var jag, dansken som skrev. glömde visst,
Malin
Oj, är det redan ett år sedan? Helt otroligt vad tiden gått fort och vad bra det ändå gått (och går) för Freja. Men det är ju helt tack vare er och Frejas enorma kämparglöd. Det heter ju att barnen väljer sina föräldrar, och Freja kunde inte gjort ett bättre val, ni är helt fantastiska.
Kram/Elin
Skicka en kommentar