Idag tänder vi ett ljus för Anders som hastigt lämnat oss. Även om han inte längre finns bland oss så lever han vidare i allas minnen och genom sin dotter.
Livet är så orättvist, jag blir så upprörd.
23 april 2010
Anders
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
4 kommentarer:
Ja, livet är verkligen orättvisst..
Ibland undrar man verkligen vad som är meningen med livet. Det är grymt att en människa kan behöva utsättas för så mycket. Alla tankar går till N och er. Kramar
Tänker på N och lilla A många gånger om dagen, finns inga ord vid tillfällen som dessa. Er lilla familj har fått utstå långt mer än vad någon ska behöva göra...
Det finns inga ord... Tänker på mor och dottern... Hur kan det få hända? All styrka till er! Kram
Skicka en kommentar