17 december 2009

17 december

Kan inte förstå att det gått två år sen den där hemska dagen då Freja föddes.

Kvällen innan hon föddes så kom jag på att jag inte känt några fosterrörelser på länge. Vi hade haft fullt upp under helgen med julhandling och sovit på hotell i Göteborg så jag hade helt kopplat bort det. Bestämde för att ringa barnmorskan när de öppnade vid 08,00.

När jag ringde på morgonen så ville hon att jag skulle komma in med en gång och lämnade en ovetande, sovande Tobbe hemma. Allt verkade bra men när hon satte en CTG kurva, som visar barnets hjärtslag, blev hon blek och gick för att ringa Borås sjukhus.

"-De vill att du kommer in nu sa hon"
- "??" Jag sa ok och vågade inte fråga varför. Smet ut som en katt och körde hem igen.

Åkte hem och grät och väckte Tobbe. Vi åkte till sjukhuset i tystnad. Vad ville de? Det var ju bara vecka 33! Tankarna virvlade som en tornado i huvudet. Tänk om de plockar ut barnet, tänk om det dör m.m.

När vi kom in så slet en sköterska aggressivt av mig kläderna, satte en nål i armen, förklarade att jag skulle in med en gång på operation för kejsarsnitt, och detta fick jag bearbeta när det var över. Nu fanns ingen tid för det. Sen lämnade hon oss en kort stund och där satt vi som två fågelholkar. Vad faan hände kände man.

Kejsarsnittet gick odramatiskt och enligt regelboken. Det var en liten, liten tjej som kom ut, en Tyra sa Tobbe (Vi hade pratat om det namnet) Men den lilla tjejen var blå och ville inte komma igång med andningen. Jag hann att ta en titt på den lilla blå bebisen innan de snabbt tog med henne till ett annat rum för att komma igång med andingen. Sen försvann hon upp till neoavdelningen och jag visste ingenting om hur det gick.

Tobbe fick sin "Grattis-du-har-fått-barn-fika" ensam i ett rum men var alldeles för chockad och orolig för att kunna äta. Jag var tvungen att ligga nästan sex timmar på uppvaket (även om jag var vaken) och pinas. Det enda jag ville var att se henne! Lilla Tyra.

Min säng rullades upp till neo och där inne i en varm kuvös låg hon det lilla, lilla underverket. 40cm lång och 2000g och helt perfekt. Jag rullades vidare till vårt rum på BB och duschade och åt. Var oförskämt pigg och kände inga sviter av snittet.

När vi kom upp till vårt lilla underverk så höll en läkare på att göra ett ultraljud på henne.
-"Sa inte läkarna att de upptäckt ett blåsljud på hjärtat?"
-"Nej, den lilla detaljen missade ni!"
Men där kom ju förklaringen varför hjärtljuden varit så otroligt svaga och paniken att få ut henne. Redan dagen därpå åkte "Flickebarnet Bloom", som hon kallades (eftersom vi inte kunnat klubba vad hon skulle heta) ambulans ner till Göteborg.

Dagarna därefter kom det ena dåliga beskedet efter det andra. Vi grät igenom jul. Vi grät igenom nyår. Allt gick emot oss och allt kändes så orättvist.

Förra december fick vi reda på att Frejas njure förintats av en stor tumör och låg inne veckan innan jul. Firade större delen av födelsedagen 17:e dec på sjukhus och under hela julen fanns en viss oro att tumören inte skulle vara godartad. Visste inte till 100%. Fick permission över jul så vi kunde fira hemma men sen tillbaks 30: dec för att operera bort "äckelbollen".

Det känns som att de två senaste decembermånaderna har jag spenderat med att oroa mig och gråta. Har inte gråtit en skvätt hittills denna december förrän idag. Satt och läste igenom de gamla blogginläggen från förra året vid denna tiden och alla peppande kommentarer och blev så rörd. Vid denna tiden på året kommer alla minnen tillbaks.

Jag är så lycklig att äntligen få fira en lugn jul hemma utan att oroa sig. Att fira nyår för första gången på två år i goda vänners lag.

Jag blir så lycklig så jag blir ledsen.

19 kommentarer:

Anonym sa...

Ja fy vad mycket ni har fått gå igenom. Men både du och Tobbe är så underbara föräldrar, ni är starka och har nog blivit ännu starkare nu. Det säjs ju att barnen väljer sina föräldrar och Freja kunde inte ha valt bättre. Jag är så glad att jag fått lära känna er familj, ni är förebilder för många andra.

Men nu är det dags för er att få skratta, och det varje dag. Även i December. Massor av kramar till er alla tre/Elin

Anonym sa...

En stor/liten kämpe med ett passande namn har ni fått. Njut av en lugn jul och önska Freja en underbar födelsedag från familjen Wide/Andersson i Vegby.

Kram// Kusin Tina.

Molly sa...

Nu rinner tårarna från min kind.. Ni är värda den bästa julen någonsin..

Anonym sa...

Usch ja. Tårarna rinner. Bara njut vännen av allt det goda!!!
Och det kom ju något helt underbart ur den där dagen för 2 år sen.
Kramar
malin

Camilla sa...

Åhh, vad tufft ni hade det. Så skönt att ni kan få njuta av denna december. Jag förstår att du är så lycklig så du gråter. Grattis lilla Freja på 2-årsdagen (en dag i efterskott).

Jonatan & Frida sa...

Älskade lilla du. Skönt att allt det är förbi. Njut nu av för tidigt intagen gran och alla öppnade paket. Love U! F

Therese sa...

Hade tänkt höra av mig redan igår, men ja, det blir inte alltid som man tänkt sig. Grattis i efterskott, Freja!

Känner igen mig i mycket av det du skriver. Känslan av att inte känna något i magen. Hastiga beslut som fattas över huvudet, utan att någon ens bryr sig om att tala om det. Väntan på nya besked, blir det fler bakslag?

Önskar er den bästa av jular. Hoppas att ni kan få njuta och må gott i massor.

Isacs mamma sa...

Jag har ofta förundrats över hur starka både ni och Freja är och jag är så glad över att ni äntligen kan få fira en vanlig härlig jul hemma utan en massa oro.
Och tänk, det kanske t o m blir en vit jul, åtminstone om man tittar ut genom fönstret nu :)

När blev Tyra Freja förresten? :)

Kramar!

Carro sa...

Får ont i magen när jag läser om allt som varit....
Nu får ni njuta alla 3 och pussas o kramas hela julhelgerna! :)Ta hand om varandra!Kramen!

Anonym sa...

Grattiskramar i efterskott Freja!!!
Ha en Riktig God Jul & Gott Nytt År.Kramar Philippa med Fam

Anonym sa...

Grattiskramar i efterskott Freja!!!
Ha en Riktig God Jul & Gott Nytt År.Kramar Philippa med Fam

Lotta sa...

Sitter o gråter en skvätt på kontoret, vilken resa ni haft, härliga familjen Bloom/Persson. Snart snart blir det mellandagsmys hemma i Ulricehamn :)

Kramar i Massor
Lotta Martin o Pat

Mia sa...

Grattis Freja på 2-årsdagen! önskar Victor m familj på Åland

Tammermo sa...

Tänk så olika våra resor har varit, fast de började samma dag och vår väg korsades på Neo några korta timmar. Mina mammor kommer så väl ihåg din mamma och pappa. Ni är ena riktiga kämpar!! All lycka, en lugn och bekymersfri JUL önskar vi er!!
Grattis i efterskott Freja, hoppas din födelsedag var lika bra som min...

Maria sa...

Åh kärlek, jag känner så mycket kärlek för er! Grattade ju aldrig men jag tänkte på Freja massor av gånger - förlåååt!! Skickar kramar i efterskott ♥

Annika sa...

Ja det kommer både tårar men också lycka över att ni nu får en lugnare jul. Njut av varandra och ha det riktigt gott i jul!

J sa...

Jag håller tummarna innerlig tat ni ska få en "normal" jul och nyår! Vi längtar själva efter detta då vi satt i väntan på hjärtoperationen förra årets jul och nyår, isolerade och helt slut efter de värsta månaderna i hela vårt liv. På tisdag tar vi H1N1 sprutan nr två och hoppas så jäkla inenrligt att det ska gå smidigt så vi kan glädjas tillsammans med släkten av att bara få vara...
God Jul på er och tack för det känslofyllda inlägget, sitter med tårar i ögonen då igenkänningsfaktorn i en del meningar blir väl stort... Kraaaam!!

Anonym sa...

Hej!
Åh, vad du delar med dig. Jag blev helt rörd och läste med andan i halsen för jag visste inte hur det var när ni fick Freja. Önskar er en riktigt god jul tillsammans. Kram från Kristin Emilsson

Wilgots mamma sa...

Hej Josefine!

Jag håller med om att den här tiden väcker minnen till liv, samma för oss. Det är bra att minnas, det är bra att allt är bra nu. Grattis till er alla tre, god fortsättning och gott nytt år!

Gläntavägen 2