Har dragit länge på detta inlägget - det sista.Har under en längre tid känt att jag inte är beroende på att förmedla mig på samma sätt som jag gjorde i början. Då 2007/2008, när hela vår värld vändes upp och ned, var detta min kanal ut att kommunicera med våra nära och kära. Freja har en lugnare tillvaro nu, ja fast just nu ligger hon på sjukhus med lunginflammation, men annars handlar det mest om hur vi tränar på att äta, gå och lära sig tecken. Sakta med säkert så gör hon små framsteg och vi står brevid och hurrar. Veckorna rusar iväg och nyss fyllde Freja 4år! Helt otroligt vad fort det går!
Ska gå in på en sida och göra bloggen till en bok. Vet att vi kommer ha mycket glädje av den i framtiden och Freja kan själv läsa om sin turbulenta start senare i livet. Det är lite tråkigt är att alla era fina, stöttande kommentarer kommer inte komma med! Funderar på att kontakta bolaget och kolla om man kan få med dem på nått sätt!
Vill ta tillfället i akt och verkligen tacka våra familjer och vänner som på massvis av olika sätt har stöttat oss i flera år! Vad mycket ni har fått stå ut med! Alla timmar i telefon, alla tårar, all tröstande, peppning, bottenlös kärlek och omtanke.
Ni är bäst och vi älskar er!
Vi tackar för oss och vill påminna alla om att "Efter regn kommer solsken"!
Over and out
Over and out
5 kommentarer:
Fäller en tår och önskar er allt gott, för det är ni så värda. Tusen tack för att ni delat med er av era tankar och erfarenheter när våra liv till vissa delar korsats med varsin dotter med 22q11. Vi ses säkert någongång i framtiden! Kram till er alla tre i familjen från oss.
Lite sorgligt! Men förstår det. Allt har sin tid. Underbart att få följa er här med. Blir ju alltid nått man glömmer berätta på telefon. Fast nu finns ju "fejan" som kan hålla oss uppdaterad istället ;-)
Kramar Malin
Nämen nej! Jag som älskar Frejas blogg. Men jag förstår att man måste sätta punkt också. Kram från Frida & Jonta
Kram till er och fina Freja och hoppas att hon mår bra igen. Jag kommer så klart att sakna er men jag förstår dig som slutar blogga (har samma tankar själv ibland).
Instämmer med föregående, kommer att sakna att läsa dina tankar och glädjas med er över Frejas framsteg. Men allt har sin tid...
Stor kram till er. Kanske ses vi någon gång.
Therese m. Grodan
Skicka en kommentar